Bilden visar en person som bläddrar i en pärm med dokumentation.

Så här går en inspektion till

Lantbruket är en viktig del av vårt samhälle som ger många positiva effekter på miljön, till exempel öppna landskap med betande djur och närproducerade livsmedel. Men lantbruket påverkar även miljön. En oförsiktig användning av gödsel kan leda till läckage av näringsämnen som kan bidra till övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Rester av bekämpningsmedel kan hamna i vattendrag eller enskilda vattentäkter om hanteringen eller lagringen är bristfällig.

Vid inspektionen tittar vi bland annat på

  • gödselvårdsanläggningen
  • ensilage-, kemikalie- och avfallshantering
  • cisterner
  • energiförbrukning
  • att regler för miljöhänsyn i jordbruket uppfylls
  • verksamhetens egenkontroll och dokumentation.

 

Så här går inspektionen oftast till

  • Före besöket kontaktar vi dig för att komma överens om en tid. Vi gör ibland oanmälda inspektioner.
  • Vid besöket gör vi antingen en helhetsöversyn av din verksamhet eller så fokuserar vi på ett eller ett par områden.
  • Hur vi lägger upp inspektionen brukar vi komma överens om på plats. Antingen inleder vi inspektionen med en rundvandring på gården eller så börjar vi med en genomgång av dokumentationen inne på kontoret.
  • Hur lång tid inspektionen tar varierar från verksamhet till verksamhet och hur väl förberedd du är. Det är bra om du tänkt igenom vilka frågor du har inför besöket.

 

Dina förberedelser inför inspektionen

För att inspektionen ska gå så smidigt som möjligt är det bra om du har all nödvändig dokumentation nära till hands.

Vilken dokumentation som ska finnas är beroende på verksamhetens art och storlek. Till exempel är kraven på dokumentation större för så kallade B- och C-anläggningar och för anläggningar inom nitratkänsligt område. Här nedan följer några exempel på dokumentation som kan krävas:

  • egenkontroll, till exempel genomförd Miljöhusesyn (dokumenterad egenkontroll gäller för B- och C-verksamheter)
  • växtodlingsplan (främst inom nitratkänsligt område)
  • gödseljournaler vid mottagande eller bortförsel av gödsel
  • beräkning av behovet av lagringskapacitet för stallgödsel (främst inom nitratkänsligt område)
  • sprutjournal
  • behörighetsbevis (sprutcertifikat)
  • anmälan om egen transport av farligt avfall
  • avfallsjournal och kvitto eller transportdokument
  • besiktningsprotokoll för cisterner
  • besiktningsdokument för köldmedier
  • övriga beslut eller handlingar som rör din verksamhet
  • eventuella certifieringar (till exempel Krav, IP-sigill)
  • funktionstest av sprutan
  • markkartering och eventuell växtnäringsbalans (gäller främst B- och C-anläggningar).

 

Uppgifter om antalet djur behövs vid beräknng av djurenheter, gödselberäkning och behov av spridningsareal.