Det systematiska arbetet med miljörisker kan delas upp i fyra huvudpunkter.
1. Undersök och bedöm riskerna
2. Bedöm lämpliga åtgärder
3. Gör en handlingsplan
4. Kontrollera
Här följer mer information om vad de fyra punkterna innebär
1. Undersök och bedöm riskerna
• Identifiera vilka risker eller faror för miljön det kan finnas i verksamheten.
• För varje risk: fundera på vilken konsekvens risken har och sannolikheten att det inträffar. (Stor risk och hög sannolikhet, kräver snabbare åtgärder.)
• Bedöm om risken går att ta bort eller minimera till en rimlig kostnad och insats.
En bra start är att börja med en större genomgång/rond av hela verksamheten och därefter följa upp med återkommande miljöronder. Andra alternativ kan vara en stående punkt på personalmötet eller att ni gör mätningar eller tekniska kontroller.
Undersökningar kan med fördel göras:
• Regelbundet i samband med rond.
• Efter tillbud.
• Före förändringar i verksamheten.
2. Bedöm lämpliga åtgärder
• Fundera på vilka åtgärder ni kan göra för att ta bort eventuella risker.
• För de risker som inte går att ta bort bör ni fundera på åtgärder för att minska följderna av om något skulle hända.
Åtgärder skulle kunna vara:
• Fysiska: säkrare utrymme, invallning av farliga vätskor, införa mätningar, installera larm, bullerdämpning.
• Administrativa eller organisatoriska: nya eller förbättrade rutiner,
tydligare ansvarsfördelning, förbättra kompetensen, se över kontrollsystem
för uppföljning.
3. Gör en handlingsplan
Gör en handlingsplan för vad ni ska göra:
• Vilka åtgärder ska genomföras.
• När ska de vara klara.
• Vem ska göra dem.
• Pricka av datum då åtgärden är genomförd.
4. Kontrollera
Genomför regelbundna kontroller, gärna i samband med rond eller personalmöte där ni kontrollerar att handlingsplanen följs.
Hur ofta ska riskbedömningen göras?
Hur ofta man bör genomföra riskbedömningen beror helt på typ av verksamhet och hur mycket förändringar som sker i verksamheten. För att få regelbundenhet i riskbedömningarna bör man gå igenom verksamheten och revidera eventuella risker och handlingsplan 1-2 gånger per år.
Exempel på frågor när man undersöker:
Kemikalier
• Var förvaras de?
• Om ett läckage sker vart tar kemikalierna vägen?
• Finns det brunnar i närheten?
• Vem vet vad som finns i kemikalieförrådet?
• Hur omhändertar vi spill?
• Vilka kemikalier kan bytas ut till miljövänliga?
Flytande avfall/flytande farligt avfall
• Finns det ett bestämt ställe där allt avfall ställs?
• Var står det innan dess?
• Finns det brunnar i närheten av avfallet?
• Hur transporteras avfallet?
Buller
• Finns det människor som störs av buller från vår verksamhet?
• Finns slitage på fläktar, lager eller liknande som riskerar att öka bullret?
Ledningsnät/avlopp
• Har vi tillgång till aktuella ritningar på ledningsnätet?
• Kan vi stänga brunnar med tätning om vi får läckage?
• Vet vi var ett läckage hamnar?
Luftutsläpp
• Vad har vi för utsläpp?
• Vad kan påverka utsläppen?
• Vad händer om ett filter går sönder?
Oljeavskiljare
• Var går vattnet från avskiljaren?
• Vilka rutiner för tömning har vi?
• Är oljeavskiljaren rätt dimensionerad?
• Finns det larm i oljeavskiljaren och fungerar det?
• Besiktigas oljeavskiljaren med jämna mellanrum?
Brand
• Vad bör vi skydda ur miljösynpunkt om det brinner?
• Vad händer vid en eventuell brand i kemikalieförrådet?
• Vad händer med eventuellt förorenat släckvatten?
Exempel på hur en riskbedömning kan utformas:
Riskkälla: Uppställda oljefat.
Risk: Påkörning av lastbil, det vill säga risk för läckage.
Åtgärd: Hitta en bättre plats för fatet.
Skapa sedan en handlingplan för att tidsätta när aktiviteterna ska vara klara, och vem som ska göra det.