Frågor och svar för livsmedelsföretagare

Här listas några av de vanligaste frågorna som vi får från livsmedelsföretagare.

Får man ta med sig hunden på restaurang eller i en livsmedelsbutik?

Nej, hundar eller andra djur får inte vara i de utrymmen där livsmedel bereds, hanteras eller lagras. De bör inte heller få vara i andra utrymmen som är av hygienisk betydelse för verksamheten, till exempel omklädningsrum eller diskrum.

En person som har funktionshinder bör få ta med sig sin ledarhund, servicehund eller signalhund in i serveringslokalen (till exempel pub, restaurang eller café) och i vissa delar av butiken. Hunden får däremot inte följa med om det finns risk för att livsmedel smittas eller smutsas ned.

Det är restaurang- eller butiksägaren som avgör om en hund får vistas i lokalen och som avgör om livsmedel smittas eller smutsas ner. De kan neka någon att ta med sig hunden in i lokalen.

 

Vad krävs för att starta en livsmedelsverksamhet?

För att starta en verksamhet där livsmedel hanteras eller säljs i någon form krävs att den är registrerad hos Miljösamverkan östra Skaraborg. Det gäller även om du tar över en befintlig verksamhet. En ny ägare eller en ny plats (lokal) innebär att verksamheten måste anmälas på nytt.

Ska en mobil livsmedelsanläggning registreras?

Ett livsmedelsföretag som bedriver verksamhet i mobila anläggningar, till exempel fordon eller tält, ska registreras.

Vad händer om jag inte registrerar verksamheten?

En verksamhet som inte är registrerad får inte startas. Vi är skyldiga att åtalsanmäla alla verksamheter som drivs utan att vara registrerade.

När får jag starta min livsmedelsverksamhet?

Tio arbetsdagar efter att du gjort din anmälan om registrering får du starta din verksamhet om inte vi har meddelat något annan innan dess.

Vad händer efter registreringen?

Efter att din verksamhet är registrerad och har startat så kommer en inspektör och gör en kontroll.

Vad kostar registreringen?

För registreringen får livsmedelsföretagaren betala en avgift. Avgiftens storlek kan du läsa om på sidan "Om Miljösamverkan" och vidare till "Taxor". Från och med det år som verksamheten startar ska livsmedelsföretagaren också betala en årlig kontrollavgift.

Varför har jag fått en faktura på årlig avgift för livsmedelskontroll?

Alla som driver en livsmedelsverksamhet måste betala en årlig avgift för kontroll. Det här är bestämt i livsmedelslagen 2006:804. Livsmedelsföretagare är den som till exempel driver en restaurang, café, förskola, livsmedelsbutik eller en kiosk med bara godis.

Hur har ni bestämt summan på fakturan?

Vi räknar ut en kontrolltid och en årlig kontrollavgift för din livsmedelsverksamhet med hjälp av Livsmedelsverkets system för risk- och erfarenhetsklassning. Vilken riskklass din verksamhet placeras i avgörs av vilka risker som finns för att någon ska bli sjuk av maten du hanterar och vilken omfattning din verksamhet har.

Vi utgår från fem frågor

  1. Vilken typ av verksamhet och livsmedel handlar det om?
  2. Hur mycket mat produceras eller hanteras?
  3. Vem ska äta maten?
  4. Vem sköter märkningen av livsmedlen?
  5. Vilken erfarenhet har vi av din verksamhet?

Svaren på frågorna ger en summa poäng och en bokstav som vi sedan räknar om till kontrolltid. Efter det lägger vi till kontrolltidstillägget, beroende på vilken märkning som utförs i din verksamhet (se fråga 4).

En verksamhet som ska ha fem timmars kontrolltid per år betalar en årlig kontrollavgift som är 6 150 kronor för 2017 (5 timmar x 1 230 kronor).

Vad ingår i kontrollavgiften?

Du betalar för den kontroll vi gör i din verksamhet. I kontrolltiden ingår bland annat inspektion på plats, inspektörens tid för planering av inspektionen och rapportskrivning med mera efter inspektionen.

Livsmedelsverksamheter som betalar en liten avgift, till exempel på grund av låg risk i verksamheten eller att verksamheten sköts bra, får inte besök varje år.

Jag har sålt eller kommer att sälja verksamheten. Vem ska betala kontrollavgiften?

Den som äger verksamheten den 1 januari ska betala den årliga kontrollavgiften. Detta gäller även om du planerar att sälja eller stänga verksamheten under året.

Företaget du säljer till ska också betala en årlig kontrollavgift.

Jag öppnar för säsongen i juni. Måste jag i alla fall betala den årliga kontrollavgiften i februari?

Ja, fakturering av de årliga kontrollavgifterna görs i januari och februari varje år, så fakturan ska betalas även om du startar senare under året.

Vad händer om jag inte betalar?

Fakturan ska betalas inom 30 dagar. Om fakturan inte betalas så överlämnas kravhanteringen till Visma Collectors. En påminnelsefaktura skickas tillsammans med en påminnelseavgift om 60 kronor.

Om fakturan ändå inte betalas så skickas ett inkassokrav plus inkassoavgift om 180 kronor. Har du problem att betala fakturan kontakta Visma Collectors och be om en avbetalningsplan.

Vid riskklassningen utgår vi från fem frågor. Fråga 1: Vilken typ av verksamhet och livsmedel ska du hantera?

Vilka slags livsmedel hanterar du i verksamheten och vad finns det för risker med de livsmedel du hanterar?

Att laga färdiga rätter från rått kött anses till exempel utgöra en större risk än att värma färdiga rätter. Bakning innebär oftast en låg risk.

Vid riskklassningen utgår vi från fem frågor. Fråga 2: Hur mycket mat producerar eller hanterar du?

Hur många portioner produceras i verksamheten varje dag? Hur många anställda (räknat i årsarbetskrafter) arbetar i din verksamhet? Hur många ton animaliska, vegetabiliska eller sammansatta livsmedel produceras varje år?

Ju större verksamhet du har desto större blir konsekvenserna om något går fel. I exempelvis restauranger innebär många matgäster att risken ökar för att många blir sjuka. Storleken på verksamheten bedöms efter antal portioner eller antal anställda (årsarbetare) alternativt antalet ton producerade produkter per år.

Vid riskklassningen utgår vi från fem frågor. Fråga 3: Vem ska äta maten?

Finns särskilt känsliga gäster bland kunderna?

Detta gäller framför allt restauranger på förskolor, äldreboenden, sjukhus och om man lagar specialmat till allergiska personer.

Vid riskklassningen utgår vi från fem frågor. Fråga 4: Vem sköter märkningen av livsmedlen?

Om du gör egna ingrediensförteckningar och etiketter eller om du själv översätter utländsk märkning eller utformar menyer med matsedlar får du ett kontrolltidstillägg. Syftet är att det ska finnas mer tid att kontrollera märkning i din verksamhet. Fördelningen av kontrolltimmar är i högre grad anpassad till företaget än tidigare riskklassning.

Märkning på till exempel etiketter, ingrediensförteckningar och menyer ska vara korrekt och inte på något vis verka vilseledande för kunden.

 

Vid riskklassningen utgår vi från fem frågor. Fråga 5: Vilken erfarenhet har vi av din verksamhet?

Erfarenheter från tidigare kontroller av verksamheten vägs in i klassningen. Erfarenheten betecknas från A till C. En nystartad livsmedelsverksamhet placeras alltid i erfarenhetsklass B, normalläget. En verksamhet med allvarliga avvikelser placeras i erfarenhetsklass C.

Vad är en extra offentlig kontroll?

Extra offentlig kontroll innebär att vi måste besöka livsmedelsverksamheten vid ytterligare tillfällen än den ordinarie kontrollen. Det kan till exempel bero på att vi konstaterat allvarliga brister som måste följas upp genom återbesök. För den extra kontrollen betalar livsmedelsföretagaren en avgift utöver den årliga kontrollavgiften.

Här följer några exempel på när vi tar ut en avgift för extra offentlig kontroll

  • Återbesök för att kontrollera att ett förbud eller föreläggande kan upphävas eller att det följs.
  • Om de brister som upptäckts vid en planerad kontroll behöver följas upp innan nästa planerade kontrolltillfälle.
  • Befogade klagomål på till exempel matförgiftning. Det vill säga när brister hos livsmedelsföretagaren kan ha orsakat matförgiftningen.
Vad innebär inställelseavgift?

Inställelseavgiften ska täcka våra resekostnader om vi behöver göra en extra offentlig kontroll av din verksamhet.

Vad ni ställer för krav om jag skulle bygga om min gamla husvagn till en försäljningsvagn? Vad ska jag tänka på?

Alla som säljer, bereder, lagrar eller transporterar livsmedel är ansvariga för att produkterna är säkra att äta och rätt märkta. Det generella kravet på hur en husvagn ska utformas som livsmedelsanläggning är att den ska ge möjlighet att hålla god hygien och hantera livsmedel på ett säkert sätt. Utformningen ska vara anpassad till den aktuella verksamheten. Vatten som ska användas till livsmedel, handtvätt eller disk ska förvaras i rena tankar eller dunkar av material som är avsett för livsmedel. Eftersom alla verksamheter ser olika ut behöver vi veta mer för att kunna ge specifika råd. Kontakta oss gärna via vår kundtjänst, kontaktuppgifter finns till höger.

Branschriktlinjer och annan information finns på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se.